Smet förbi Moderna efter lunch och såg filmen Der Lauf der Dinge, av Fischli och Weiss. Jag har sett den förut i Berlin och blev lika glad då. Ett gammalt bildäck rullar mot en vägg, som välter och blåser en pappkartong mot ett snöre, som dras mot ett ljus som börjar brinna, som tänder en raket som skjuts mot en ballong som.....i evighet. Det bara pågår. Den ultimata kombinationen av slump och precision. Tänker på festivalarbetet. En artikel man läser, som får en att kontakta x och ha ett möte där vi börjar prata om y som faktiskt har gjort en.......Fram till något som bara blir självklart att det ska finnas med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar