Imorse så var det då dags igen för frukost i restaurang Pauli tillsammans med frukostvärd Lena Endre. Hennes glada energi spred sig fort genom alla hungriga frukostmagar och en förväntan låg i luften inför vad hon tänkt förmedla till oss. Hon började med att presentera dagens festivalprogram sen gick hon raskt över till att berätta om sitt första möte med Bergman.
Det var på 80-talet då Lena medverkade i dramaserien Varuhuset. Ingmar hade sett henne på tv och erbjöd henne därefter rollen som pigan Katrin i föreställningen "Lång dags färd mot natt". Lena hade inte så många scener och hon var nervös inför sitt möte med den "stora regissören". Det som fick det hela att lossna var när han ställde frågan; Har du någon dialekt?
- jo men det har jag, ångermanländskan, svarade Lena.
Han tittade på en scen där Lena använde sin dialekt sen "visste" han resten. Han lät henne göra rollen med dialekt för han märke att det var något som skulle fungera och göra Lena trygg i rollen.
- Han hade en enorm förmåga att lyfta upp sina skådespelare och att lita på dem, säger Lena.
Vidare berättar hon om att Ingmar verkligen skapade ett heligt rum på scenen och en enorm koncentration.
- Han fick skådespelarna att inse vilket viktigt och fantastiskt yrke vi har, säger Lena.
Ingmar tyckte också det var viktigt att göra det svårt för sig när man arbetade och kom på idén att ensemblen under repetitionerna av Rummet och Tiden skulle repetera scenerna på en planka.
- Det var den roligaste tiden som jag har jobbat med honom - Han blev liksom aldrig gammal, säger Lena.
- Fast ibland blev han ju uttråkad på oss och då kallade han det att han blev förkyld - han åkte väl till Fårö kan jag tro och vilade upp sig och träffade barnbarnen, ler Lena.
Lena berättar att männen grånade lite under Bergmans år på Dramaten. Han lyfte nämligen alla kvinnor och gav dem fantastiska uppgifter. Så det där med att det inte finns några bra kvinnoroller stämde verkligen inte in så länge Bergman huserade på Dramaten.
När Lena pratar så går tiden himla fort..för fort men jag är himla glad över att jag inte försov mig imorse och hann möta denna energifyllda och begåvade skådespelerska som jag beundrat i många år.
Innan hon springer iväg på nästa uppdrag så hinner jag få ett tips på vart hon har köpt sin fina Bergmantröja som hon bär dagen till ära. Hon förklarar med yviga gestikuleringar att på Götgatsbacken i mitten, ligger ett café i hörnan, vägg i vägg med Pocketshop, inne i affären, där finns t-shirtarna att köpa!
Det var på 80-talet då Lena medverkade i dramaserien Varuhuset. Ingmar hade sett henne på tv och erbjöd henne därefter rollen som pigan Katrin i föreställningen "Lång dags färd mot natt". Lena hade inte så många scener och hon var nervös inför sitt möte med den "stora regissören". Det som fick det hela att lossna var när han ställde frågan; Har du någon dialekt?
- jo men det har jag, ångermanländskan, svarade Lena.
Han tittade på en scen där Lena använde sin dialekt sen "visste" han resten. Han lät henne göra rollen med dialekt för han märke att det var något som skulle fungera och göra Lena trygg i rollen.
- Han hade en enorm förmåga att lyfta upp sina skådespelare och att lita på dem, säger Lena.
Vidare berättar hon om att Ingmar verkligen skapade ett heligt rum på scenen och en enorm koncentration.
- Han fick skådespelarna att inse vilket viktigt och fantastiskt yrke vi har, säger Lena.
Ingmar tyckte också det var viktigt att göra det svårt för sig när man arbetade och kom på idén att ensemblen under repetitionerna av Rummet och Tiden skulle repetera scenerna på en planka.
- Det var den roligaste tiden som jag har jobbat med honom - Han blev liksom aldrig gammal, säger Lena.
- Fast ibland blev han ju uttråkad på oss och då kallade han det att han blev förkyld - han åkte väl till Fårö kan jag tro och vilade upp sig och träffade barnbarnen, ler Lena.
Lena berättar att männen grånade lite under Bergmans år på Dramaten. Han lyfte nämligen alla kvinnor och gav dem fantastiska uppgifter. Så det där med att det inte finns några bra kvinnoroller stämde verkligen inte in så länge Bergman huserade på Dramaten.
När Lena pratar så går tiden himla fort..för fort men jag är himla glad över att jag inte försov mig imorse och hann möta denna energifyllda och begåvade skådespelerska som jag beundrat i många år.
Innan hon springer iväg på nästa uppdrag så hinner jag få ett tips på vart hon har köpt sin fina Bergmantröja som hon bär dagen till ära. Hon förklarar med yviga gestikuleringar att på Götgatsbacken i mitten, ligger ett café i hörnan, vägg i vägg med Pocketshop, inne i affären, där finns t-shirtarna att köpa!
Vad bra!
Vill man se Lena Endre "live" så ges den möjligheten klockan 18.00 ikväll på biograf Saga. Lena är nämligen där och introducerar filmen Vargtimmen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar